Tillbaka i vattnet

Jag tänkte bara smyga in, så där lite från sidan, och berätta att vi faktiskt har barn nu… OCH ett 100-litersakvarium igen. Min tanke är att få ordentlig ordning på den här burken med ganska små medel. Det enda lyxet, just nu, är att jag driver det på ett gammalt ytterfilter, ett Eheim 2222 som blev kvar från tidigare akvariumdagar.

Jag gjorde ett vattenbyte i dag, och så här långt ser akvariet ut så här:

På sista bilden, här ovanför, ser man alltså det gamla Eheim 2222 ytterfilter. Hittills har det fungerat bra, men jag har ändå varit tvungen att göra ganska täta vattenbyten på grund av en “stock” som ligger på botten. Den färgar vattnet svagt brunt. I dag gjorde jag ett lite större vattenbyte än vanligt. Jag bytte cirka två tredjedelar av volymen. Just nu är vattnet kristallklart.

Det är alltså ett 100-litersakvarium. Hittills har det varit för varmt för att köra någon värmare till vattnet, så jag kör på rumstemperatur. Jag kör en standard vattenberedningsmedel och en helt vanlig växtnäringslösning.

Jag provar en bottentäckare som heter Ludwigia Arcuata, som är tänkt att den skall sprida sig på botten. Det sitter på höger sida, i framkant. Jag planterade en Anubias i mitten till vänster och som bakfond sitter en gardin med Hygrophila rosae australis.

Fiskarna, just nu, är två stycken Ancistrusmalar, 6 stycken Svärdbärare, två stycken Praktbotia och så ett stim med Neontetror, cirka 20 stycken.

Jag återkommer med mer information, så fort det finns någon att delge.

Tankar:

EVENTUELLT skaffa Co2 prylar för att boosta växtligheten.

Må era fienders skägg växa inåt!

Stefan, Akvaristerna

En ny start… igen!

Härom dagen såg vi att en av våra Ciklider såg lite vissen ut och hon gömde sig bland växterna. Kom inte fram vid matning och så. Tyvärr var vi på väg ut och kunde därför inte göra så mycket åt saken. Dagen efter satte jag snabbt upp ett “sjukhusakvarium”, där vi tryggt kan medicinera sjuka fiskar. Tyvärr var det för sent för den lilla gynnaren, och hon “simmade vidare” senare under dagen.

Att dra igång “sjukhuset” satte däremot saker i rörelse igen. Tankar på att köra igång en ny burk tog genast plats i huvudet. Vi har ju en gång städat undan alla småburkarna, men vad fan. Livet är ändå till för att kunna ångra saker, åt båda hållen.

I dag plockade jag fram en gammal 20-litersburk och så satte jag igång. Det första jag var tvungen att göra var att se till att det skulle finnas elström nog. Jag ville ha ordentlig belysning så det var bara till att börja rota bland elprylarna. En timer är ett måste. Det är så grundläggande att många glömmer den detaljen.

.

.

Till timern kunde jag sedan koppla en skarvsladd med grenuttag, så många kontakter som behövdes. I den här konfigurationen behövde jag fem timerstyrda uttag; fyra till belysningen och ett till en Eheim luftpump. Burken kom på plats och små modifieringar behövdes för att få dit lamporna. Här hamnade det lilla karet.

.

.

Jag hade tänkt mig lite luftbubblor den här gången. Inte för någon annan anledning än att det är trevligt med luftbubblor. Dessutom ger det vattnet lite extra rörelse, och det i sin tur underlättar syresättningen av vattnet. Den här gången valde jag att gömma syrestenen under akvariegruset, på den ena sidan, så här.

.

.

På så sätt blir det en grunka mindre som syns i karet. Det är en sak man med fördel kan gömma då burkarna är små. Det blir ändå en del saker som man skulle vilja gömma, men inte kan, av olika anledningar. Jag fortsatte i alla fall i den stilen och gömde också värmaren, på den andra sidan, så här:

.

.

Där fick den hamna, och sedan täckte jag alltihopa med sanden. Jag måste säga att jag tycker att det var skönt att gömma de där skitfula sakerna. Därför valde jag också att sätta på ett påhängsfilter, så att jag slapp ha ett skitfult innerfilter i burken.

.

.

På bilden ovanför finns alltså både syresten och värmare under sanden. Eftersom att burken bara är på 20 liter så tror jag att värmaren kommer att “göra jobbet” i alla fall. Jag hoppas så. Efter att ha kastat in ett litet stenröse och grenar, plus ett par stenar, så såg karet nu ut på det här viset:

.

.

Och när man kollade lite från sidan så såg det ut på det här viset:

.

.

Då var det bara att peta i lite växter och börja fylla upp burken, fast ganska sakta, lite för att undvika att grumla vattnet alltför mycket. Nackdelen med grenarna är att de innehåller luft, och gärna vill flyta. Därför var jag tvungen att tynga ner dem med lite sten. Dessa skall däremot tas bort när grenarna inte längre vill flyta.

.

.

Då jag fyller vatten i akvarierna, speciellt vid första tillfället, så använder jag en kanna som inte används till någonting annat än just detta. Det blir en del vändor man får fylla på, och långsamt hälla i, men det är det ändå alltid värt.

.

.

När allting var klart så tillsatte jag lite medel i vattnet. Dels vattenberedningsmedel, men också växtgödning och så en så kallad “filterstartare” för snabbare tillväxt av de bakterier man vill ha i filtret. Till sist så såg det i alla fall ut på det här viset:

.

.

På bilden nedanför ser man hur jag har tyngt ner grenarna, för att hålla dem på plats tills de inte längre vill flyta av egen förmåga:

.

.

Det blir säkert bra med tiden. Ett visst grummel förekommer också, men det kommer att försvinna på ett par dagar. Till höger om de här stenarna ligger “stenröset” jag gjorde. Det ligger rakt ovanför syrestenen, så bubblorna letar sig upp mellan stenarna:

.

.

Filtret är ett “påhängsfilter” som hänger på kanten. Ett genomskinligt rör suger upp vatten och så filtreras det innan det rinner tillbaka ner i burken igen. Här nedanför ser man hur detta ser ut:

.

.

På så sätt har jag lyckats hålla nere på saker som fular till det i interiören. Vi får se hur allt ser ut lite senare, då det hunnit “sätta sig” litegrann. Jag har i alla fall sett ut att det blir rejält med ljus i karet. Jag har återanvänt allt som jag använder i det här akvariet. Jag petade liksom ihop det med alla sparade bra-att-ha-grejor som hamnat i en kartong på vinden. Belysningen låg också i den lådan, (och trägrenarna):

.

.

För att få igång alltihopa så fick jag köpa växter, ett par nertyngningsstenar, växtnäring, vattenberedningsmedel och några fiskar. Jag köpte en liten Praktbotia (ifall det blir sniglar i karet) och så blev det tio stycken små Rasboras. Jag kommer inte ihåg vilken sorts Rasboras det blev, men det tänkte jag ta reda på i morgon, då djuraffären öppnar igen.

Prislappen för denna burk, alltså att köra igång med nästan bara begagnade sparade saker, blev 480 kronor. Det tycker jag att det kan vara värt.

Nu är det dags att slå sig ner och njuta av den nya utsikten, och av vetskapen att den kommer att bli bättre, varefter burken “sätter sig” och “mognar”.

Må era fienders skägg växa inåt!

Akvaristerna

Tre akvarier kvar

Här kommer en kort presentation av burkarna som är igång just nu. Till att börja med har vi alltså akvarium nummer ett. Det är på dryga etthundra liter och är det enda, just nu, som går med ett innerfilter. Filtret har en stor pumpkapacitet och är dimensionerat för en akvariestorlek på upp till 200 liter. I den här burken har vi nu yngel av Mussepiggplatys, ett svärdbäraryngel, två Praktbotior, ett par vuxna svärdbärare, fyra siamesiska algätare, ett par Guldguramis, och ett litet stim Sorgmanteltetror. Så här ser skapelsen ut:

.

Nummer 1

.

I akvarium nummer två (112 liter) har vi stoppat in en massa Neontetror, ett stim Praktbarber, ett litet stim Sebrafiskar och en handfull Rödmunstetror. Detta akvarium snurrar med ett Eheim Pro 2222 ytterfilter. Filtrets innervolym är på 3,5 liter och går med den konfiguration som levererades när det inhandlades, alltså vit och blå filtermatta, keramikmakaroner och små keramikbollar, fördelade i två olika filterkorgar. Så här ser akvarium nummer två ut just nu:

.

Nummer 2

.

Eheim Pro 2222 ytterfilter

.

Sist, men inte minst… störst faktiskt, har vi ciklidkaret. Det är på 250 liter och är det absolut stabilaste akvariet av dem alla, även om de andra två också är fruktansvärt stabila. I det här karet har vi två stycken Plecomalar och en hel massa ciklider. Listan över ciklidsorterna ser ut så här just nu:

.

Pseudotropheus socolofi
Pseudochromis saulosi
Metriaclima callainos white pearl
Iodotropheus sprengerae
Metriadima Estherae

.

Bland alla sorterna simmar nu också ett antal yngel som är svåra att artbestämma, så det visar sig väl när de blir större, vilka sorter det blivit. Vi fick rådet att låta alla yngel stanna kvar i karet. Detta för att låta naturen ha sin gilla gång, där de svaga blir uppätna och de starka överlever. På så sätt blir beståndet inte lika lätt utarmat. Så här ser ciklidkaret ut just nu:

.

Nummer 3

.

Till det här karet körde vi tidigare två stycken innerfilter, men efter en fin kampanj på Djurmagazinet (Erikslund i Västerås) så byttes dessa emellertid ut mot ett jättestort ytterfilter, ett Fluval FX-5. Det innehåller tre filterkorgar med skumgummiringar ytterst och sedan biobollar i korgarna. Se gärna inlägget om Fluval FX-5, där jag visar hela härligheten. Inlägget ligger här: Fluval FX-5

.

Fluval FX-5 ytterfilter

.

Så där ser alltså beståndet ut för närvarande. Vi var helt enkelt tvungna att återta en del utrymme för våra, hyfsat i alla fall, normala liv. Hur det kommer att utvecklas från här, det vet man inte. Kanske en massa nanokar dras igång senare igen, vi får se. Det viktiga är att intresset fortfarande hålls på topp och att inspirationen hålls levande.

Jag hoppas att ni också har en kanonsommar. Det har vi!

Må era fienders skägg växa inåt!

Akvaristerna

Stor rationalisering bland burkarna…

Så har vi då äntligen lite semester, och i och med detta så finns det så äääääntligen lite tid att ta itu med burkarna. Mycket underhåll har hamnat på efterkälken och det blev ohyggligt mycket att stå i. Eftersom att vi lever under hot om en kommande stamrenovering i huset så har vi börjat umgås med planer på att flytta, för jag tror inte att akvarier och byggdamm mixar någe bra.

I och med dessa tankar så har vi tagit tag i burkbeståndet, här hemma, och rationaliserat bort alla små burkar. Lugn, de är inte kastade, eller på annat sätt avyttrade, men de står nerpacka uppe i vårt vindsförråd. Den myckna mängden av burkar är nu starkt reducerad ner till tre akvarier; men det som är kvar är de största av burkarna.

De firrar som tidigare simmat i olika former av nanoakvarier, har nu stuvats om och simmat ner i andra, större, akvarier istället.

Kvar har vi en burk på 112 liter, en burk på 120 liter och en burk på 250 liter. Ciklidakvariet är fortfarande intakt, och förutom två hungriga malar så har vi bara cikliderna i den burken. I de två mindre burkarna är det däremot lite mer blandat. I nästa inlägg kommer det en mer utförlig beskrivning av burkarna och deras nuvarande form.

Den gamla nanovasen står kvar på sin plats, men då dess ensamme invånare, en Kampfisk, gått hädan så har vasen fått en helt ny roll i vardagsrummet. Bilder är på väg.

I dag hade vi ett strömavbrott på nästan tre timmar. Jag hade ju inte en susning om hur långvarigt avbrottet skulle komma att bli, så jag tog tillfället i akt och gjorde rent de två ytterfiltren, ett Fluval FX-5 och ett Eheim Professional 2222. Grejen är den att man gärna får en stark stegring av nitriter i filtermassorna om vattenflödet stannar. Ju längre tid ett inkört filter står still, desto mer nitriter bildas det. När man sedan kör igång filtret igen så riskerar man att döda alla firrarna i burken, då fiskar är ganska känsliga mot nitriter. Jag har ingen aning om hur kemin fungerar med det här, men jag vet att det är klart obra mot fiskarna, så jag passade på att göra en rejäl rengöring på båda ytterfiltren, det var ändå typ dags att ta tag i saken.

Jag hoppas att ni har en fin sommar, alla ni akvarister där ute i vårt avlånga, fiskliknande?, land. Nu är det dags för lite avslappning. Jag har ju ändå semester.

Som sagt, i nästkommande inlägg så kommer det bilder på hur burkarna ser ut just nu… och så en bild på nanovasens nuvarande utseende och funktion.

Må era fienders skägg växa inåt!

Akvaristerna

Ciklidkaret – pumpar

I bland vill man har ganska strömt vatten till sina fiskar. Våra ciklider är ett sådant exempel på fiskar som gillar hyfsat strömt vatten. I ciklidkaret (250 liter) har vi två stycken innerfilter som tillsammans flyttar på nästan tretusen liter vatten i timmen. Man kan tycka att en sådan mängd är ganska stor, men betänker man att det tar en hel timma att flytta på den vattenmängden, tja då är det inte så mäktigt i alla fall.

Nästa månad är det tänkt, i alla fall tänkt, att innerfiltren skall lyftas ur och ersättas med ett mäktigt ytterfilter från Fluval. Filtret heter Fluval FX5, och det ser ut så här: (klicka på bilden för info)

Vi kände ändå att vi hade ett litet extra behov att kunna skyffla lite extra vatten just nu, så vi gjorde ett litet inköp i dag. Vi kom hem med en pryttel som flyttar ganska mycket vatten, trots sin litenhet, en Turbelle Nanostream 6015, från Tunze.

När jag packade upp förpackningen fann jag detta. Det är själva propellerpumpen, en hållare till denna och så två magnetfästen, där den håller sig själv på plats, med hjälp av de två magneterna, en på var sida om glaset i akvariet.

Här sitter den på plats och är redan inkopplad. Konstruktionen är busenkel och inkopplingen, med en enda 220-voltsladd, gick på under en minut. Sedan var det bara att starta upp den och låta den putta iväg 1 800 liter vatten extra per timma. Fiskarna verkade gilla den genast. Den sitter kopplad till den timerstyrda rampen, så den kommer att gå igång, och sedan slockna, tillsammans med ljuset.

Här ovanför ser man hur den sitter, och tillsammans med AM-TOP-filtret, och Fluval U4’n, skyfflar de nu, i runda slängar, cirka 3 800 liter vatten per timma. När man matar fiskarna så ser man hur maten virvlar omkring och låter fiskarna jobba lite för att äta. Här nedanför kommer några osorterade bilder från ciklidkaret.

För några dagar sedan hittade vi en liten asa-cool digitaltermometer. Den sitter enkelt monterad på insidan av glaset, med en enkel sugplopp. Den har en sensor på baksidan och är alltså helt nedsänkt. Som det verkar så är den väldigt exakt i angivelsen av temperaturen. 129 spänn hos den lokale fiskmånglaren. Hur kan man ens motstå en sådan liten pryl?

Bilden är tagen snett underifrån, så man ser den nya pumpens placering och riktningen på vattenstrålen.

Eftersom att den nya pumpen är timerstyrd så är det mycket viktigt att den inte har något eget filter, därför när man stannar en filterpump så börjar det bildas en massa otäckheter i filterdelen. Om filtret sedan är avstängt över natten, och plötsligt drar igång igen på morgonen, så skjuter den in alla dessa otäckheter i karet, och detta kan döda alla fiskarna relativt snabbt. Därför skall en cirkulationspump vara filterlös. Detta kan vara bra att känna till, så att ni inte råkar mörda era älskade fiskar av misstag.

Vi hoppas att ni och alla era simmande små vänner har haft det bra över julen och att det kommande nyåret för med sig en massa spännande möjligheter. Plaska och må väl.

Må era fienders skägg växa inåt!

Akvaristerna

Omstuvningen klar

Omflyttningen av burkarna blev inte stor, men den blev bra. Vi hade redan ett nano, ett Zolux Nano Cube 30, ett litet kar som blivit otroligt stabilt och bra. Därför tänkte vi att det skulle bli en rolig sak att införskaffa flera i samma serie, fast olika storlekar då. Därför blev det till att bära hem ett Zolux Nano Cube 20. För den goda effektens skulle blev vi naturligtvis nödgade att stuva om lite bland burkarna, så att vi skulle kunna ställa dem bredvid varandra.

Den här 60-litersburken fick tyvärr stryka på foten. Detta offer är tyvärr alldeles nödvändigt, för annars får småburkarna inte plats, och vi har inga andra ställen i lägenheten där det får plats med något mer akvarium; i alla fall inte om det fortfarande skall se ut som en vanlig lägenhet.

Efter att ha tömt 60’ian på alla saker och sedan fångat alla Musse Pigg-platy-yngel så kastade vi helt enkelt bort allt gammalt grus, och de gamla växterna. Karet finns kvar, men det existerar i en mycket osäker tillvaro.

Första rockaden blev att flytta 40-litersburken till den högrigaste platsen. Sorgmantlarna verkar trivas så bra i den burken att vi ändå behåller den intakt så länge. På den platsen skall senare en Zolux Nano Cube 10 få pryda platsen.

Här står nu 20-litersburken på plats. Det fungerade bra att bara tappa ur vattnet, och sedan helt enkelt bära den på plats. Det är oerhört praktiskt med nanoakvarium ur den aspekten, att man faktiskt orkar bära dem.

Här stor de två, 30 och 20, bredvid varandra. Nu är det bara att plugga in kontakterna och åka igen.

Här fyller jag försiktigt på med vatten. Jag ville göra det i sakta och maklig takt, för jag tyckte att det skulle vara onödigt att grumla upp allt eventuellt skräp som sjunkit till botten.

Snart påfyllt och klart…

Så, nu är burken fylld, värmaren är inkopplad och pumpen pumpar på som den skall. Jag kommer förmodligen att införskaffa en extra lamparmatur, precis som vi gjorde med storebror. En bra belysning är alltid att eftersträva.

Här ser ni samma scenario, fast från det andra hållet. Nu blev det högra karet jäkligt fult att ha på den platsen, men det skall strax bytas ut, som sagt.

Här ser ni nu “Tripp” och “Trapp”. Det kommer att bli så jäkla snyggt när “Trull” anländer.

Så, där kom alltså alla bilderna från omstuvningen av burkarna. När det blir dags för nästa omkastning så kommer vi naturligtvis att visa upp även det.

Akvaristerna

Zolux 20 liter

Nu under kvällen kommer att 60-litersakvarium att tömmas och ställas åt sidan, i alla fall för nu. Dess invånare, en vuxen Mussepigg-Platy och flera små yngel, kommer att flyttas till det nystartade 20-liters nanoakvariet, som startades upp bara för ett par dagar sedan.

Vi återkommer med bilder så snart vi kan.

Akvaristerna

Sjukhus på yngelavdelningen

Så, det blir inte alltid som man tänkt sig. Cikliderna ynglar av sig, men eftersom att ynglen är hartnär omöjliga att fånga in så har yngelkaret fått en ny, om än tillfällig, roll. Det har blivit sjukhus till en hjälpbehövande lite firre. Det är Bärra (Svärdbärare) som blivit lite tufsig på ryggfenan. Det ser ut som fenröta, vilket är ett tillstånd som kan medicineras, och det gör vi just nu, men då det är onödigt att medicinera de friska firrarna så fick han flytta till yngelkaret alltså.

Han har redan repat sig ganska bra, men han får vara inskriven på lasarettet till ryggfenan börjar se markant bättre ut. Sedan kommer han att skrivas ut igen.

Medicinen som vi använder då? Tja, det är en medicin som vi provat tidigare vid sådana här åkommor, och alltid med mycket bra resultat. eSHa 2000 heter den i alla fall.

Nu ska vi bara försöka få till det så att Bärra blir bättre, och att vi lyckas fånga in några ciklidyngel, så att karet får den uppgift den startades för.

Akvaristerna

Två nya honor – koppa i eller inte?

För ett tag sedan så dog vår svärdbärarhona. Mitt i villervallan som varit på sistone, med vattenbyten och akvariemakeovers och så vidare så har det dröjt med införskaffandet av nya honor till den ack så ensamma hanen.

Nu, i dag faktiskt, så hade jag, tog jag, vägarna förbi vår lokale fiskmånglare. Jag tyckte att det kunde vara dags. Som tur var så hade de svärdbärarhonor hemma i butiken. De var kanske lite små, men jag köpte de två största i alla fall.

Nu finns det olika skolor att följa, och var och en verkar bli salig på sin egen fason. Det handlar om koppningen, när fiskarna alltså skall flyttas från plastpåsen ner i akvariet. En del tycker att man först skall lägga ner plastpåsen i akvariet i cirka typ 20 minuter, så att vattnet i plastpåsen har samma temperatur som vattnet i akvariet. Sedan ska man hälla i en skvätt akvarievatten, från akvariet till påsen, typ var 5:e minut, typ 4 – 6 gånger. Detta för att fiskarna också skall vänja sig vid vattnet i den blivande hemmamiljön. Först efter det kan man alltså flytta över fiskarna från påsen till akvariet. Även här finns det flera bud om hur det skall gå till. En del förespråkar att man håvar upp dem ur påsen och flyttar dem på så vis. Andra tycker att det är okay att hälla över dem till akvariet, tillsammans med vattnet i påsen.

Jag har googlat lite om detta och hittat att det verkar vara ganska hugget som stucket, oavsett hur man gör. En person skrev på sin hemsida att han alltid flyttar fiskarna, med håv, direkt när han kommer hem med dem. Han sade att han aldrig någonsin råkat ut för att någon firre dött på grund av detta, trots att han aldrig koppar in fiskarna. Han menade vidare att han hade förlorat fiskar, lite då och då, medan han fortfarande koppade in de nya fiskarna. Hans teori om detta var att fiskarna verkar kunna bli oerhört stressade då de ligger kvar i påsen, och sedan läggs ner i det nya akvariet.

I dag, när jag kom hem med svärdbärarhonorna, så lade jag ner påsen i akvariet, typ 5 minuter bara. Sedan hällde jag vattnet från påsen, rakt ner i en hink och höll en håv där emellan, så att fiskarna fastnade i håven. Sedan flyttade jag dem ner i nya akvariet, rakt av. Nu får vi se hur det utvecklar sig där inne bland vattenväxterna. Jag ska försöka hinna med och knäppa bilder på de nyanlända invånarna i det akvariet.

Må så gott och må era fienders skägg växa inåt!

Akvaristerna

Ciklider & start av yngelkar

Vi har förlorat några små fiskar den senaste tiden. Det har uteslutande varit Pseudotropheus socolofi som plötsligt blivit utsatta, förmodligen av någon av de andra arterna i akvariet. Någonting har stört dynamiken och rubbat maktbalansen. Nåja, vi stack iväg till vår lokale fiskmånglare, Hallsta Zoocenter, för en förutsättningslös diskussion. Som det verkar så har vi i alla fall inte förlorat någon fisk den senaste veckan, så med lite tur kanske det har blivit fred i burken.

Besöket resulterade i ett par nya inköp. Vi kom nämligen hem med ett par Protomelas taiwan reef, en hona och en hane, och så bar vi hem ett litet stim Labidochromis hongi red.

Under diskussionerna. på djuraffären, kom vi in på ämnet “Yngel”. Vi har sett ett par sådana i ciklidkaret, men då våra honor är så små var det förmodligen första gången de gav småfiskar, och då kan de vara väldigt ovana. Dessutom lever yngel mycket utsatta liv i en stor tank, bland alla vuxna småfiskätande artfränder. Därför aktualiserades behovet av att sätta upp ett yngelkar för ciklidernas eventuella kommande avkomma. Väl hemma igen så grävde vi fram ett litet 20-litersakvarium som passar syftet väl. Akvariet skall bara hålla en enda hona i taget, i bästa fall under ett par dagar bara, tills hon spottat ur sig ynglen och sedan flyttas hon tillbaka till stora tanken igen. Allt som krävdes för att starta upp yngelkaret var ett litet inköp på växtsidan. Alla andra saker låg redan hemma i ett av skåpen.

Först fick vi modifiera lite för att kunna köra akvariet på ett litet Eheim ytterfilter, ett som passande nog blivit liggande i skåpet.

Med detta gjort så letade vi fram en passande bakgrund och så förstås ett ställe för akvariet att bo. Passande nog hamnade ciklidernas yngelkar i sängkammaren, där “barn” brukar skötas om och sova.

Vi petade i lite akvariegrus, en gammal Zoluxvärmare och diverse småpryttlar, och sedan var detta resultatet:

Vi bestämde oss för att köra den här lilla burken som en “open top-burk” med ganska god belysning. Vi rotade fram de gamla DYMAX-lamporna, som tidigare tjänstgjorde vid den gamla “Räkvasen”. Så här blev belysningen nu.

Med en god belysning borde vi kunna laga en hyfsat bra ljusmiljö i karet. Om växtligheten tar sig bra så hoppas vi kunna undvika bekymmer med alger och liknande.

På bilden ovanför sitter pumphuvud/insuget från Eheimfiltret på plats. Filtret heter EHEIM Aquacompact 40. Här är akvariet dessutom under fyllning. Eftersom att det är en mycket liten burk, och eftersom att vi ville undvika grummel, så mycket som möjligt, så fyllde vi allt vatten med en liten vattenkanna, som naturligtvis endast används till akvariebruk, och endast tillsammans med färskvatten från kran.

Här syns den gamla ZOLUXvärmaren. Den drar cirka 15 watt och är särskilt gjord, just för bruk i nanoakvarium.

Här syns vattenstrålen från kannan vi använde vid fyllning av karet. Vi har även satt in några växter. Det blir mer växter vid ett senare tillfälle. Kokosnöten är en dekoration där yngel kan gömma sig, om någonting hotar.

På baksidan av akvariet, väl utom synhåll, står filterbehållaren till Eheimfiltret. För att vara ett så pass litet filter så är kapaciteten mycket god, och man kan dessutom justera minutflödet på filtret. Vi har mycket goda erfarenheter från just EHEIM.

På bilden ovanför ser man “utflödet” från pumpen. Vattnet flödar på ganska bra och det sörjer för en mycket god cirkulation, och därmed en jämn och god syresättning, av vattnet.

Här ovanför ser man filtrets båda delar. Dels den del som sitter i akvariet och filterburken som står på baksidan av akvariet. Vi avslutar här med två bilder på det “nya” yngelakvariet, så som det ser ut i full drift. Efter att bilderna togs så har vi kompletterat belysningen med en timer, och så har vi fyllt på med vattenberedningsmedel, filterstartare och gödning till växterna.

 

Så ser alltså den nya yngelburken ut just nu. Nu håller vi bara tummarna att det inte skall dröja alltför länge innan vi får en tillökning bland cikliderna. Det skulle vara mycket roligt. Nu har vi idel trevligheter att ser fram mot, hoppas vi i alla fall.

Akvaristerna

.

.